Dark Angel

Ja, nu var det ett litet tag sen jag skrev min blogg och eftersom jag inte har så mycket för mig nu och jag dessutom är ganska pigg så kan jag lika gärna skriva nu.

Har varit på ett uruselt humör idag, tur att det finns en väldigt söt kille som kan få mig att glömma mitt humör för stunden och dessutom kan trolla fram ett stort leende på mina läppar bara genom ett enda sms. Helt underbart!     
Dagens humör har haft med jobbet att göra så därför är det inget jag kommer vidareutveckla här.

Jobb-bekymmer vädrar jag med Anna, min underbara promenadkompis. Blev såklart en promenad idag, tog väl ungefär en timme, och det behövdes absolut! Fick en hurtig promenad plus att problemen känns så mycket lättare efter att man har pratat med Anna en stund. Vet att hon inte sprider det vidare och då slipper man en växande skitsnacks-situation, för sånt gillar jag inte! Men ibland behöver man vädra lite för att må bra igen.

Nu till vad som har skett i mitt liv sedan sist jag skrev.

Torsdag kväll fick jag ett galet ryck och åkte till en viss person. Åkte sedan hem fredag morgon igen... lika mysigt som alltid och värt varenda sekund i bilen!

Fredagen gick jag över till "grannen", som hon kallas här på bloggen, Emelie på lite ost, rött vin och en bra film. Vi kollade på sex and the city, har inte hunnit se den filmen tidigare.

                                                     

Den var helt okej tycker jag.                 Har hört lite olika om hurdan den är. Men som sagt, jag tyckte absolut om den! Det högg rejält i hjärtat där några gånger. Jag är ju lite mesig vad gäller kärlek och djuröden på film...
Gick hem ganska tidigt för att orka upp morgonen därpå. Hamnade dock inte i säng före 23. Jag är en nattmänniska och det är inte lätt att ändra sådär.


Lördagen
Det var dock inga problem alls, jag vaknade i tid och hoppade in i en varm dusch. Var vid busshållplatsen 8 minuter innan bussen skulle gå.

Hade en mysig tid på tåget under de fyra timmar det tog ner. Vi åkte med ett gammal museum-tåg från Nässjö tågmuseum så det gick inte så snabbt som det kanske gör i vanliga fall.

Under resan ner fick vi en dunderfrukost, sen gick jag in i koma. Fy vad jag blev trött. Var så korkad att jag inte sov något på tåget utan gick sedan runt halva dagen i koma. Mina kollegor var oroliga för att jag var ledsen eller liknande. De hade aldrig förr sett mig så tyst. Så när vi lunkade runt i alla mysiga butiker höll jag mig ganska tyst. Vilket jag själv kan tycka är riktigt skönt ibland, har väl tyvärr aldrig förr visat det på jobbet...

Jag började vakna till framåt eftermiddagen. Så när vi satt på en mysig trapp och drack varm choklad/kaffe och njöt av solen, då började min käft fungera igen.



Vi kom hem framåt 22.30 och då var vi lite försenade. Allt för att en bonde inte kunde hålla koll på sin grill och tände eld på gräs, skjul och järnväg. Blev därför stående i tågkö i 45 minuter, yippi.
Gjorde något kul även av den tiden, även om leken kanske spårade ur lite till slut. Men roligt hade vi.

Söndagen bar det av ut till buschen. Skulle fira mamma på hennes 55-årsdag. Hade ingen aning om vad jag skulle köpa till henne. Börjar kännas som att efter 27 år har hon fått det mesta av mig och min fantasi börjar ta slut. Men hon fick ett valfritt biobesök med en mysig fika efteråt. Tror hon uppskattar det mer än nån ful pryl som hon ändå inte vill ha egentligen.

Var ute i buschen i 2 timmar ungefär. Vi grillade och åt gott.  

  "Grillmästaren"

Hann även busa en del med Isac och Kevin, de små sötnosarna. Lovade dem att de skulle få komma och hälsa på så snart vi alla hade tid. De har tjatat en tid om det nu. De har inte sett min nya lägenhet och är ganska nyfikna.






    





 Isac har plockat en hel bukett med fina blommor till alla runt bordet.


          

Kevin sitter såklart bredvid favoritfarbrorn "Putte" när det blir mat på bordet.


När jag hade besökt familjen en stund gasade jag på till Mathias. När jag kom fram hade hans äldsta pojk stannat kvar en stund extra hos honom så jag fick se det fina bowlingpriset han hade vunnit. Sen vi tog med Lea och följde honom tills hans mamma.
När vi släppte honom för att gå sista biten själv fick jag något som värmde oerhört mycket, jag fick en kram! Gissa om man blir glad då! 

När vi kom tillbaka var det dags för film och snacks. Ostbågar, SÅKLART! Jag hoppas att jag åt bättre denna gången än vad jag gjorde sist...
Fått höra att jag är dålig på att äta snacks.. det var en nyhet för mig. Men gjorde så gott jag kunde.

Passade även på att fota lite ...


Fint leende, eller hur.


Nähä... nu är det nog dags även för mig att sova.
Ska försöka iaf... känner mig inte ett dugg trött.

Jag hoppas det tar ett tag att läsa detta inlägg. Man vet aldrig hur lång tid det tar innan nästa kommer ;)

Nattkram