Dark Angel

Ja... nu lär jag bli totalt barnsligförklarad.

Fick en urgullig söt liten ullig nalle i form av en katt förra helgen. Det var min goa vän som gav den till mig för han tyckte att han har gett mig för lite sen han lärde känna mig.
Vi hade skämtat om att han skulle köpa mig en present innan han kom, men jag trodde att det, som sagt, mest var ett skämt. Typ som att han skulle komma med en chokladbit eller liknande. Så jag blev otroligt glad när jag fick denna söta lilla nalle. Ja, sån där mjuk och mysig som man brukar köpa till små bebisar i present. En sån man kan klappa på hur länge som helst för att den är så otroligt len under fingrarna.

Denna söta lilla present har sedan helgen inte lämnat min säng. Den ligger bredvid mig under täcket varenda kväll. Vet att det låter skitkorkat och löjligt. Men det känns som att ligga och krama en riktig katt på sätt och vis. Och visst saknar man någon att krama ibland när man är ensam. OCh jag tänker inte precis be Lea, den stora bambiliknande varelsen, att hoppa upp i sängen. Ibland saknar jag mina gamla katter som inte längre bor hos mig och pojkvän har jag ju inte heller längre och lär inte skaffa på ett bra jäkla tag. Så, då får den otroligt söta lilla katten duga.





Tack Micke för den otroligt fina presenten, jag blev gladare än jag kanske visade just då!