Ja, må vi leva... om ett tag...
Jaha... nu närmar det sig Mathias 30-årsdag...
ja, egentligen fyller jag 27 år om 6 dagar... men 27 år är ingen speciell siffra att prata om. Och till mig själv kan jag inte köpa någon present och mysa av när någon öppnar den :)
Men det ska jag göra till Mathias. Och jag vet precis vad han ska få. Kan ju tyvärr inget säga här... den enda som vet är Anna och hon har TOTAL tystnadsplikt... ANNA!!!!! ;)
Så idag satt jag på jobbet och klurade och funderade lite och letade den perfekta sådana presenten...men allt kommer lösa sig till det bästa :D Självklart :D
Jag hoppas verkligen att han kommer tycka om presenten! Man vet ju aldrig om sånt där... är ju inte precis så att man säger till om man INTE skulle tycka om den. Nej, man håller god min, ler ett fånigt leende och säger tack. Så, jag hoppas att han, allra innersta inne, kommer bli hjärtligt glad för sin present från mig :)
Det där fåniga leendet har nog visat sig på mina läppar några ggr när mormor har kommit med sina julklappar och presenter. Självklart uppskattar man tanken och gesten... men ibland har hon inte riktigt tänkt på vilken ålder man var i. När man sedan flyttade hemifrån fick man porslin och liknande och det var sånt man alltid behövde och glatt tog emot.
Nu för tiden kommer bara mormor på besök och grattar när man fyller jämnt. Så... om 3 år för min del då :) I år är hon dock bjuden på kaffe och kaka och det ska bli trevligt att få träffa lilla mormor :)
Något jag uppskattar mest vad gäller presenter är när personen i fråga har lagt ner en tanke bakom... då kvittar det vad det är för konstigt, tråkigt eller fult. För man ser att det är en tanke och tanken kan göra en människa riktigt riktigt glad :)
Ja, just det... jag har även en tanke på en liten sak som Niklas ska få... men även det är hemligt...
Nähä... nu ska jag göra ärtsoppa för nu är snart Mathias på ingång...
Kram på er mina vänner :)
ja, egentligen fyller jag 27 år om 6 dagar... men 27 år är ingen speciell siffra att prata om. Och till mig själv kan jag inte köpa någon present och mysa av när någon öppnar den :)
Men det ska jag göra till Mathias. Och jag vet precis vad han ska få. Kan ju tyvärr inget säga här... den enda som vet är Anna och hon har TOTAL tystnadsplikt... ANNA!!!!! ;)
Så idag satt jag på jobbet och klurade och funderade lite och letade den perfekta sådana presenten...men allt kommer lösa sig till det bästa :D Självklart :D
Jag hoppas verkligen att han kommer tycka om presenten! Man vet ju aldrig om sånt där... är ju inte precis så att man säger till om man INTE skulle tycka om den. Nej, man håller god min, ler ett fånigt leende och säger tack. Så, jag hoppas att han, allra innersta inne, kommer bli hjärtligt glad för sin present från mig :)
Det där fåniga leendet har nog visat sig på mina läppar några ggr när mormor har kommit med sina julklappar och presenter. Självklart uppskattar man tanken och gesten... men ibland har hon inte riktigt tänkt på vilken ålder man var i. När man sedan flyttade hemifrån fick man porslin och liknande och det var sånt man alltid behövde och glatt tog emot.
Nu för tiden kommer bara mormor på besök och grattar när man fyller jämnt. Så... om 3 år för min del då :) I år är hon dock bjuden på kaffe och kaka och det ska bli trevligt att få träffa lilla mormor :)
Något jag uppskattar mest vad gäller presenter är när personen i fråga har lagt ner en tanke bakom... då kvittar det vad det är för konstigt, tråkigt eller fult. För man ser att det är en tanke och tanken kan göra en människa riktigt riktigt glad :)
Ja, just det... jag har även en tanke på en liten sak som Niklas ska få... men även det är hemligt...
Nähä... nu ska jag göra ärtsoppa för nu är snart Mathias på ingång...
Kram på er mina vänner :)
Kommentarer
Trackback
