Underbaraste Valle!!!
Mia och jag har länge pratat om att åka ut till Valle och Buster för att hälsa på och kanske rida en tur.
I fredags blev det äntligen dags! Det var år och dar sedan jag sist såg Valle och jag längtade efter att få komma ut till honom igen.
Valle har en väldigt speciell plats i mitt hjärta och det finns nog ingen som kan ta den platsen. Katinka är en underbar häst men hon är inte Valle. Att rida Valle och att rida Katinka går inte ens att jämföra. Det är två helt olika hästar med två helt olika ridstilar :)
På Katinka går det snabbt och gärna i westernsadel. På Valle sitter man barbacka vare sig man vill eller inte. På honom är det lufsande som gäller, även där vare sig man vill eller inte :)
På Katinka sitter man som man ska på en häst... man har inga problem att knipa åt med benen runt henne.
På Valle får man hålla tag i manen för allt man är värd och hoppas på att hans stora mage ska hindra en från att glida av.
Det som dessa hästar har gemensamt är att båda har en stor portion personlighet och vilja.
Katinka
Valle
Mia hade sedan tidigare sagt att hon tyckte att jag skulle testa Buster också som, enligt henne, var en coollugn häst. När hon suttit på honom en stund hade hon ändrat åsikt. Han var hyperstissig och ville bara iväg på en galopprunda hela tiden.
Jag kan inte säga att Valle var så mycket bättre förutom att han var sitt vanliga coollugna jag. Annars kände jag inte igen honom.
För det första testade han mig flera gånger i stallet. Han försökte rymma från boxen två gånger när boxdörren stod öppen. När jag sen skulle tränsa honom blev det en kamp om vem som var envisast. Han körde ner huvudet, han slängde med huvudet, han drog upp det så högt att jag inte nådde och han ruskade på det så fort bettet kom för nära munnen.
Men till slut var vi äntligen redo att rida iväg.
Jag fick hjälp av en gammal hästvagn för att hoppa upp på honom... oviga Nina fick kämpa lite ;)
Sen bar det av :)
Inte heller nu kände jag igen den gamla Valle jag brukade sitta på. Den Valle gick nämligen sakta och man fick kämpa så in i för att ens få honom att öka på skritten. Denna gång var det annorlunda.
Jag tryckte till lite med benen för att jag tyckte att han skulle vakna till... det resulterade i en snabb trav.
Hela ridturen var en kamp mellan två envisa personligheter: Jag som vill bestämma när vi skulle trava, och han som ville trava hela tiden.
Den roligaste biten vi travade var en lång uppförsbacke. Mia red, som vanligt, före på Buster och efter kom jag och Valle. Jag bestämde mig för att få fram honom i galopp så jag slet tag i manen och knep åt med benen och manade på honom. Tyvärr har han nog inte fått vara ute så mycket så hans galoppmuskler existerade inte. Men jävlar vad han travade... det gick verkligen undan och jag bara njöt!
Mia på en Buster på tå :P
Från hästryggen.
När vi kom tillbaka märkte jag hur blöt jag var på insidan av låren och i rumpan. Hela hästen var helt dyngsur, oj vad han hade svettats!
Ett stycke väldigt svettig häst :)
Så nu har jag en fruktansvärd träningsvärk, ryggproblem och en stoooor längtan tillbaka! Har verkligen fått mersmak! Jag är så nöjd om jag får komma ut och rida min favoritardenner någon gång i månaden! Att sen få rida med Mia igen är inte heller fy skam. Vi har alltid så himla skoj när vi är bland hästar tillsammans! Har verkligen saknat det!
I fredags blev det äntligen dags! Det var år och dar sedan jag sist såg Valle och jag längtade efter att få komma ut till honom igen.
Valle har en väldigt speciell plats i mitt hjärta och det finns nog ingen som kan ta den platsen. Katinka är en underbar häst men hon är inte Valle. Att rida Valle och att rida Katinka går inte ens att jämföra. Det är två helt olika hästar med två helt olika ridstilar :)
På Katinka går det snabbt och gärna i westernsadel. På Valle sitter man barbacka vare sig man vill eller inte. På honom är det lufsande som gäller, även där vare sig man vill eller inte :)
På Katinka sitter man som man ska på en häst... man har inga problem att knipa åt med benen runt henne.
På Valle får man hålla tag i manen för allt man är värd och hoppas på att hans stora mage ska hindra en från att glida av.
Det som dessa hästar har gemensamt är att båda har en stor portion personlighet och vilja.
Katinka
Valle
Mia hade sedan tidigare sagt att hon tyckte att jag skulle testa Buster också som, enligt henne, var en coollugn häst. När hon suttit på honom en stund hade hon ändrat åsikt. Han var hyperstissig och ville bara iväg på en galopprunda hela tiden.
Jag kan inte säga att Valle var så mycket bättre förutom att han var sitt vanliga coollugna jag. Annars kände jag inte igen honom.
För det första testade han mig flera gånger i stallet. Han försökte rymma från boxen två gånger när boxdörren stod öppen. När jag sen skulle tränsa honom blev det en kamp om vem som var envisast. Han körde ner huvudet, han slängde med huvudet, han drog upp det så högt att jag inte nådde och han ruskade på det så fort bettet kom för nära munnen.
Men till slut var vi äntligen redo att rida iväg.
Jag fick hjälp av en gammal hästvagn för att hoppa upp på honom... oviga Nina fick kämpa lite ;)
Sen bar det av :)
Inte heller nu kände jag igen den gamla Valle jag brukade sitta på. Den Valle gick nämligen sakta och man fick kämpa så in i för att ens få honom att öka på skritten. Denna gång var det annorlunda.
Jag tryckte till lite med benen för att jag tyckte att han skulle vakna till... det resulterade i en snabb trav.
Hela ridturen var en kamp mellan två envisa personligheter: Jag som vill bestämma när vi skulle trava, och han som ville trava hela tiden.
Den roligaste biten vi travade var en lång uppförsbacke. Mia red, som vanligt, före på Buster och efter kom jag och Valle. Jag bestämde mig för att få fram honom i galopp så jag slet tag i manen och knep åt med benen och manade på honom. Tyvärr har han nog inte fått vara ute så mycket så hans galoppmuskler existerade inte. Men jävlar vad han travade... det gick verkligen undan och jag bara njöt!
Mia på en Buster på tå :P
Från hästryggen. När vi kom tillbaka märkte jag hur blöt jag var på insidan av låren och i rumpan. Hela hästen var helt dyngsur, oj vad han hade svettats!
Ett stycke väldigt svettig häst :)Så nu har jag en fruktansvärd träningsvärk, ryggproblem och en stoooor längtan tillbaka! Har verkligen fått mersmak! Jag är så nöjd om jag får komma ut och rida min favoritardenner någon gång i månaden! Att sen få rida med Mia igen är inte heller fy skam. Vi har alltid så himla skoj när vi är bland hästar tillsammans! Har verkligen saknat det!
Kommentarer
Trackback
