Niklas 8 år...
Ja, även detta hände i lördags.... Niklas blev stora pojken och fyllde 8 år :) Niklas är, för er som inte vet, Mathias äldsta son.
Jag hade gjort en målarbok till honom och köpte kritor i massa olika färger. Det blev uppskattat och jag tror att halva boken redan är målad. Av Mathias och Elias fick han en mp3 spelare, ett biobesök och en supersnygg klocka.
Mp3:n lämnade inte hans öron efter att vi hade laddat klart den och Mathias hade fyllt på med massa låtar i den. Klockan hamnade direkt på hans arm och där stannade den kvar. Sen var det "vad är klockan nu?" var 5:e minut *hehe*
Klockan hade en dödskalle på sig som ändrade storlek när man ändrade positition på klockan... likadant var armbandet med massor med dödsskallar på sig som ändrade form och storlek när man vred lite på armen. Gissa om det var uppskattat av en 8-årig liten kille :)
Sen skulle det handlas och städas inför det lilla kalas som skulle vara innan han skulle iväg och ha bowlingkalas.
Mathias städade och jag skulle gå och handla. Då jag inte alls mådde bra så fick jag både bärhjälp och hjälp med att hålla Lea. Inne i butiken bar Elias korgen när vi skulle handla och när vi gick till och från butiken så tog Niklas kopplet till Lea i ena handen och kassen med fika i andra handen. Det kan man kalla en stor pojke :)
Lea har börjat fatta att Niklas är envisare än henne så hon går nu lite bättre med honom och han ger inte upp i första taget.
Sen kom folket vilket var Mathias föräldrar och hans yngsta syster. Av dem fick Niklas massa snygga kläder.
Nähä... nu ska jag hoppa in i en värmande dusch, fick det tipset av mamma för mina ömma leder. Jag ska spola riktigt hett vatten på axlar och nacke och hoppas att det hjälper.
Idag fungerar knappt min vänster arm eller vänstra handen. Men har bestämt att jag ska försöka jobba imorgon. Och för att jag inte ska hinna ändra mig så har jag redan ringt och sagt det till mina kollegor. Skiter det sig får jag väl åka hem helt enkelt.
Mmmm... duuuuscha...
Jag hade gjort en målarbok till honom och köpte kritor i massa olika färger. Det blev uppskattat och jag tror att halva boken redan är målad. Av Mathias och Elias fick han en mp3 spelare, ett biobesök och en supersnygg klocka.
Mp3:n lämnade inte hans öron efter att vi hade laddat klart den och Mathias hade fyllt på med massa låtar i den. Klockan hamnade direkt på hans arm och där stannade den kvar. Sen var det "vad är klockan nu?" var 5:e minut *hehe*
Klockan hade en dödskalle på sig som ändrade storlek när man ändrade positition på klockan... likadant var armbandet med massor med dödsskallar på sig som ändrade form och storlek när man vred lite på armen. Gissa om det var uppskattat av en 8-årig liten kille :)
Sen skulle det handlas och städas inför det lilla kalas som skulle vara innan han skulle iväg och ha bowlingkalas.
Mathias städade och jag skulle gå och handla. Då jag inte alls mådde bra så fick jag både bärhjälp och hjälp med att hålla Lea. Inne i butiken bar Elias korgen när vi skulle handla och när vi gick till och från butiken så tog Niklas kopplet till Lea i ena handen och kassen med fika i andra handen. Det kan man kalla en stor pojke :)
Lea har börjat fatta att Niklas är envisare än henne så hon går nu lite bättre med honom och han ger inte upp i första taget.
Sen kom folket vilket var Mathias föräldrar och hans yngsta syster. Av dem fick Niklas massa snygga kläder.
Nähä... nu ska jag hoppa in i en värmande dusch, fick det tipset av mamma för mina ömma leder. Jag ska spola riktigt hett vatten på axlar och nacke och hoppas att det hjälper.
Idag fungerar knappt min vänster arm eller vänstra handen. Men har bestämt att jag ska försöka jobba imorgon. Och för att jag inte ska hinna ändra mig så har jag redan ringt och sagt det till mina kollegor. Skiter det sig får jag väl åka hem helt enkelt.
Mmmm... duuuuscha...
Ledvärk och Pablo Fransisco...
Har nu varit hemma från jobbet sedan i torsdags... det värsta med att vara hemma är det dåliga samvetet man får. Jag vet att jag har rätt att vara hemma när jag inte mår bra och den här gången pratade jag t.o.m med min chef innan jag fick hem för att informera henne om läget.
Grejen är att det är så svårt att få folk att förstå varför man går hem. Jag har full förståelse för att folk tycker att man överdriver och att det är klart att man kan befinna sig på jobbet även med lite värk i kroppen.
Nu är det inte så att jag har "lite värk i kroppen" utan jag har en JÄVLA MASSA värk i kroppen! Och detta tillfälle har absolut varit värst hittills... vid förra förskylningen jag hade så trodde jag inte att det kunde bli värre och att värken enbart kommer vid förskylning och influensa i kroppen.... TJI fick jag!
Nu har jag haft värk i en vecka och jag har ingen influensa i kroppen, den har jag ju redan haft. Resten av mig mår nämligen kanon... det är bara lederna som jävlas.
Försökt få en tid på vårdcentralen och efter mycket bråk och diskussioner i 3 dagars tid skulle jag äntligen få en tid... hade jag fått en tid från början hade jag kanske sluppit sjukskriva mig om jag hade fått hjälp med min värk.
Så nu på onsdag ska jag till vårdcentralen och förhoppningsvis få något råd om vad det är med mig. Jag vet ju nästan vad det är för problem... då mamma har en reumatisk sjukdom så har jag säkerligen något liknande. Vi får väl se vad de kommer fram till.
Har försökt få hjälp tidigare men när jag blev avvisad en gång så gav jag upp. Jag var väl själv lite "rädd" för att få veta vad det är jag har. Och då var det ändå inte så pass illa, det kom ju ändå "bara" vid influensor och liknande.
Nu har det kommit ändå och jag känner att jag måste få veta vad det är så jag delvis har något att luta mig mot när jag mår som jag mår på exempelvis jobbet och delvis för att kunna få hjälp i tid innan det blir värre.
Mina fingrar krampar så fort jag försöker greppa om mindre saker, mina axlar och skulderblad värker så man kan tro att någon trycker in en jättenål i dem, min nacke värker som då ger mig huvudvärk och illmående. Mina fotleder gör så ont att jag får svårt att gå vissa stunder. Och min rygg värker så jag varken vill sitta, ligga eller stå upp. Detta mina vänner kan jag säga påverkar humöret. Så råkar ni ut för sura eller tysta Nina så kan detta vara en anledning till det.
Igår mådde jag någorlunda bra om man jämför med tidigare dagar och idag. Vi hade sedan länge köpt biljetter till Pablo Fransisco så jag bestämde mig för att knapra ipren hela dagen och med ett så gott humör som det går hänga på resten av folket på denna kväll. Själva föreställningen skulle bara vara 1,5 timme och innan dess skulle vi käka på Jensens. Så jag tänkte att blir jag riktigt dålig är det ju bara att åka hem, vi var ju ändå i Jönköping. Men efter 2 ipren och 2 öl var det mesta av värken borta och kvällen blev riktigt lyckad ändå. En lugn och skön kväll med massa skratt!
Tack alla trevliga människor för att ni gjorde min kväll så lyckad :D
Nu skriker kroppen efter ännu en ipren...
tjohopp på er!
Grejen är att det är så svårt att få folk att förstå varför man går hem. Jag har full förståelse för att folk tycker att man överdriver och att det är klart att man kan befinna sig på jobbet även med lite värk i kroppen.
Nu är det inte så att jag har "lite värk i kroppen" utan jag har en JÄVLA MASSA värk i kroppen! Och detta tillfälle har absolut varit värst hittills... vid förra förskylningen jag hade så trodde jag inte att det kunde bli värre och att värken enbart kommer vid förskylning och influensa i kroppen.... TJI fick jag!
Nu har jag haft värk i en vecka och jag har ingen influensa i kroppen, den har jag ju redan haft. Resten av mig mår nämligen kanon... det är bara lederna som jävlas.
Försökt få en tid på vårdcentralen och efter mycket bråk och diskussioner i 3 dagars tid skulle jag äntligen få en tid... hade jag fått en tid från början hade jag kanske sluppit sjukskriva mig om jag hade fått hjälp med min värk.
Så nu på onsdag ska jag till vårdcentralen och förhoppningsvis få något råd om vad det är med mig. Jag vet ju nästan vad det är för problem... då mamma har en reumatisk sjukdom så har jag säkerligen något liknande. Vi får väl se vad de kommer fram till.
Har försökt få hjälp tidigare men när jag blev avvisad en gång så gav jag upp. Jag var väl själv lite "rädd" för att få veta vad det är jag har. Och då var det ändå inte så pass illa, det kom ju ändå "bara" vid influensor och liknande.
Nu har det kommit ändå och jag känner att jag måste få veta vad det är så jag delvis har något att luta mig mot när jag mår som jag mår på exempelvis jobbet och delvis för att kunna få hjälp i tid innan det blir värre.
Mina fingrar krampar så fort jag försöker greppa om mindre saker, mina axlar och skulderblad värker så man kan tro att någon trycker in en jättenål i dem, min nacke värker som då ger mig huvudvärk och illmående. Mina fotleder gör så ont att jag får svårt att gå vissa stunder. Och min rygg värker så jag varken vill sitta, ligga eller stå upp. Detta mina vänner kan jag säga påverkar humöret. Så råkar ni ut för sura eller tysta Nina så kan detta vara en anledning till det.
Igår mådde jag någorlunda bra om man jämför med tidigare dagar och idag. Vi hade sedan länge köpt biljetter till Pablo Fransisco så jag bestämde mig för att knapra ipren hela dagen och med ett så gott humör som det går hänga på resten av folket på denna kväll. Själva föreställningen skulle bara vara 1,5 timme och innan dess skulle vi käka på Jensens. Så jag tänkte att blir jag riktigt dålig är det ju bara att åka hem, vi var ju ändå i Jönköping. Men efter 2 ipren och 2 öl var det mesta av värken borta och kvällen blev riktigt lyckad ändå. En lugn och skön kväll med massa skratt!
Tack alla trevliga människor för att ni gjorde min kväll så lyckad :D
Nu skriker kroppen efter ännu en ipren...
tjohopp på er!
Mathias gubbgammal ;)
Ja, så har det nu hänt... Mathias har gått och fyllt gubbe. För gubbe blir man när man fyller 30 år ;)
Av mig fick han en present på sin födelsedag, vilket var i tisdags. Han fick en ram med ett fotografi i som föreställde oss i Brahe hus. På baksidan av fotografiet satt ett brev som berättade att jag ska bjuda honom på kryssning. Så den 14-15/11 bär det iväg på Ålandskryssning.
Ska bli riktigt roligt och det är något jag ser fram emot riktigt mycket.
Igår, lördag, kom resten av hans familj och grattade honom. Av dem fick han rese-presentkort... så nu är det tänkt att vi ska kunna komma utomlands oxå någon gång framöver. Det är något jag har väntat på och är glad att det nu kommer bli av! Ska bara fixa mig en resekassa på mitt sparkonto, hehe... Men det är något jag har lyckats med innan så det borde inte vara några problem.
När Mathias föräldrar och hans mormors gubbe hade begett sig hemåt stannade hans 2 systrar och respektive kvar. Så det blev en kanontrevlig kväll med familjespel, vin och pizza. Vi spelade både spel där man skulle snacka och sedan spel där man absolut inte fick snacka. Otroligt bra blandning och jag hade superskoj!
Innan folket kom på lördagen var det dock lite mer hektiskt. Ja, förberedelserna började redan på fredag kväll. Mathias jobbade kväll så det var upp till mig att fixa lite. Mitt uppdrag var att göra smörgåstårtan.
"Geggan" som skulle vara mellan lagren var färdigblandad av Mathias men resten skulle jag göra. Så på fredagen gjorde jag lagren och grunden på tårtan.
På lördag förmiddag fortsatte jag sedan med att "kleta" på grädde och sedan dekorera tårtan. Eller, ja, jag var ju inte ensam. Fick höra att jag hade fria händer men min konstnärliga pojkvän kunde inte låta bli att lägga sig i *Hihi* Så tårtan är en blandning av oss två :) Den blev bra till slut och den smakade riktigt gott!
När tårtan var klar dammsög jag hela lägenheten efter att Mathias hade dammat. Sen var det riktigt skönt att få hoppa in i en dusch och göra sig fin inför kvällen. Så jag var klar 5 minuter innan gästerna kom. Det kan man kalla tajming :)
Nähä... nu blir det godis och filmtajm här... sedan har denna helgen gått mot sitt slut...
Av mig fick han en present på sin födelsedag, vilket var i tisdags. Han fick en ram med ett fotografi i som föreställde oss i Brahe hus. På baksidan av fotografiet satt ett brev som berättade att jag ska bjuda honom på kryssning. Så den 14-15/11 bär det iväg på Ålandskryssning.
Ska bli riktigt roligt och det är något jag ser fram emot riktigt mycket.
Igår, lördag, kom resten av hans familj och grattade honom. Av dem fick han rese-presentkort... så nu är det tänkt att vi ska kunna komma utomlands oxå någon gång framöver. Det är något jag har väntat på och är glad att det nu kommer bli av! Ska bara fixa mig en resekassa på mitt sparkonto, hehe... Men det är något jag har lyckats med innan så det borde inte vara några problem.
När Mathias föräldrar och hans mormors gubbe hade begett sig hemåt stannade hans 2 systrar och respektive kvar. Så det blev en kanontrevlig kväll med familjespel, vin och pizza. Vi spelade både spel där man skulle snacka och sedan spel där man absolut inte fick snacka. Otroligt bra blandning och jag hade superskoj!
Innan folket kom på lördagen var det dock lite mer hektiskt. Ja, förberedelserna började redan på fredag kväll. Mathias jobbade kväll så det var upp till mig att fixa lite. Mitt uppdrag var att göra smörgåstårtan.
"Geggan" som skulle vara mellan lagren var färdigblandad av Mathias men resten skulle jag göra. Så på fredagen gjorde jag lagren och grunden på tårtan.
På lördag förmiddag fortsatte jag sedan med att "kleta" på grädde och sedan dekorera tårtan. Eller, ja, jag var ju inte ensam. Fick höra att jag hade fria händer men min konstnärliga pojkvän kunde inte låta bli att lägga sig i *Hihi* Så tårtan är en blandning av oss två :) Den blev bra till slut och den smakade riktigt gott!
När tårtan var klar dammsög jag hela lägenheten efter att Mathias hade dammat. Sen var det riktigt skönt att få hoppa in i en dusch och göra sig fin inför kvällen. Så jag var klar 5 minuter innan gästerna kom. Det kan man kalla tajming :)
Nähä... nu blir det godis och filmtajm här... sedan har denna helgen gått mot sitt slut...
Ja må jag leva ja må jag leva idag :)
Grattis till mig... grattis till att jag idag blir ännu ett år äldre. Ett steg närmre döden... *haha* Och det är något man firar... vi människor är bra underliga ;)
Känns i alla fall kanonbra att fylla år idag, det känns kanonbra att fylla 27 år just idag. Tror inte att jag skulle kunna hitta en bättre dag att fylla 27 år på...
Den här dagen har varit precis som man önskar att alla ens tidigare födelsedagar skulle ha varit. Tro nu inte att mina tidigare födelsedagar har varit skit, nepp, det har de inte. Varenda år som jag bodde hemma hade jag en underbar födelsedag med mamma, pappa och mina syskon.
Men idag har det varit en ovanligt kanonbra födelsedag för att jag räknat med att inte bli firad. Jag räknade med att bjuda Mathias och pojkarna på tårta när jag slutade jobbet. Det blev desto mer...
Anledningen till att jag räknade med att inte bli firad var för att jag blev firad av familjen i lördags.
Då stod jag och Mathias och lagade tacopaj och tomat/basilikapaj halva dagen. Eller jag kanske ska säga att Mathias gjorde nog det mesta, han var en riktig klippa. Jag sprang runt som en skållad råtta för att hinna med allt som skulle göras innan folket kom.
På morgonen den dagen fick jag min present av Mathias... ett par riktigt fina silverörhängen. De föreställer ett hjärta... otroligt fina! Så nu har jag en stjärna runt halsen och hjärtan i öronen :D
Fick även en otroligt fin present av min syster. Jag fick ett ihoprullat papper av henne där det stod att hon ska måla en talva till mig med valfritt motiv. GISSA OM JAG BLEV GLAD!
Om vi nu ska återvända till dagen då... denna dag jag blir 27...
Idag kom jag till jobbet. Spenderade 2 timmar där och mötte sedan mina 2 underbara kollegor som sjöng så vackert för mig och gav mig en riktigt fin blomma. Så min hemläxa från Anna blir att hålla blomman vid liv, jag ska göra mitt bästa ;)
När vi öppnar fritids vid tjugo över 2 kommer helt plötsligt barnen skrikande att det är en gubbe där som vill ge mig blommor. Jag tror att de skämtar först men helt riktigt, där är en gubbe som vill ge mig en otroligt fin bukett blommor. Det är ett sånt där blommogram så mitt namn och skolans adress står på blommorna.
När jag sedan tittar närmare finns där ett kort med några väl valda rader ord som gör att jag fattar direkt att blommorna är från Mathias... ja, ni kanske fattar att där var min dag fulländad :) Både kollegor och pojkvän har gett mig blommor och faktiskt grattat mig på min födelsedag :) Trodde jag ju inte!
Sen har jag under hela dagen fått massa gulliga grattis-sms från mina goa vänner.
Så, idag mår jag bra :)
Kram på er!
Känns i alla fall kanonbra att fylla år idag, det känns kanonbra att fylla 27 år just idag. Tror inte att jag skulle kunna hitta en bättre dag att fylla 27 år på...
Den här dagen har varit precis som man önskar att alla ens tidigare födelsedagar skulle ha varit. Tro nu inte att mina tidigare födelsedagar har varit skit, nepp, det har de inte. Varenda år som jag bodde hemma hade jag en underbar födelsedag med mamma, pappa och mina syskon.
Men idag har det varit en ovanligt kanonbra födelsedag för att jag räknat med att inte bli firad. Jag räknade med att bjuda Mathias och pojkarna på tårta när jag slutade jobbet. Det blev desto mer...
Anledningen till att jag räknade med att inte bli firad var för att jag blev firad av familjen i lördags.
Då stod jag och Mathias och lagade tacopaj och tomat/basilikapaj halva dagen. Eller jag kanske ska säga att Mathias gjorde nog det mesta, han var en riktig klippa. Jag sprang runt som en skållad råtta för att hinna med allt som skulle göras innan folket kom.
På morgonen den dagen fick jag min present av Mathias... ett par riktigt fina silverörhängen. De föreställer ett hjärta... otroligt fina! Så nu har jag en stjärna runt halsen och hjärtan i öronen :D
Fick även en otroligt fin present av min syster. Jag fick ett ihoprullat papper av henne där det stod att hon ska måla en talva till mig med valfritt motiv. GISSA OM JAG BLEV GLAD!
Om vi nu ska återvända till dagen då... denna dag jag blir 27...
Idag kom jag till jobbet. Spenderade 2 timmar där och mötte sedan mina 2 underbara kollegor som sjöng så vackert för mig och gav mig en riktigt fin blomma. Så min hemläxa från Anna blir att hålla blomman vid liv, jag ska göra mitt bästa ;)
När vi öppnar fritids vid tjugo över 2 kommer helt plötsligt barnen skrikande att det är en gubbe där som vill ge mig blommor. Jag tror att de skämtar först men helt riktigt, där är en gubbe som vill ge mig en otroligt fin bukett blommor. Det är ett sånt där blommogram så mitt namn och skolans adress står på blommorna.
När jag sedan tittar närmare finns där ett kort med några väl valda rader ord som gör att jag fattar direkt att blommorna är från Mathias... ja, ni kanske fattar att där var min dag fulländad :) Både kollegor och pojkvän har gett mig blommor och faktiskt grattat mig på min födelsedag :) Trodde jag ju inte!
Sen har jag under hela dagen fått massa gulliga grattis-sms från mina goa vänner.
Så, idag mår jag bra :)
Kram på er!
Svininfluensan? Hur fan vet man?
Ja... här sitter jag och snorar, har skitont i lederna och hostar och mår allmänt kasst. Ändå var man på jobbet idag 9-20 för att man kände att man inte ville svika och göra folk irriterade/besvikna mm när man lämnar dem i sticket. Vilket egentligen är en sjuk tanke från min sida när jag vet att jag har rätt att vara hemma när jag är sjuk. Är väl samvete blandat med snällhet och lite mesighet som gör mig sådan... inte vet jag. Sitter iaf och allvarligt funderar på att vara hemma imorgon... vet att jag sätter Anette rejält i skiten då... men kan jag hjälpa att jag bara vill sova och ligga varmt och värma min ömma kropp och slippa röra mig alls?
När jag var på toaletten på jobbet idag läste jag lappen som hänger uppe som handlar om svininfluensan. Där stod det att symtomen för denna influensa var torr-hosta, snuva, ont i kroppen, huvudvärk och feber. Om man nu har 4 av 5 av dessa saker... hur fan ska man veta om det är svininfluensa eller bara ännu en vanlig influensa man åker på? Som om inte dessa saker passar in på NÅGON annan influensa? Näää... dumheter tycker jag... de där lapparna har jag en känsla av skrämmer folk i onödan...
Mitt högerben värker ännu en kväll så jag bara känner för att kapa av det, kasta det utför ett stup, köra över det med en långtradare, hoppa på det och slutligen mala ner det...
Jag är på bra humör, hur kan ni tro något annat?
Fick även ett besked som senare visade sig vara falskt... eller... ja, det var nog menat som ett skämt. Men när jag fick beskedet fick jag lite ont i magen. Ingen diskussion jag vill påbörja igen kände jag och trodde att där sprack slutligen den bild som jag trodde hade varit perfekt...
Något jag lovat mig själv att luska ut från början... och nu trodde jag att jag återigen hade blivit lurad av en massa ord som inte betyder något och som vrids och vänds efter vilken dag det är. TUR var fallet inte sådant. Vet inte vad jag hade gjort då... :( Eller, jo, det vet jag. Jag hade satt mig ner och gråtit och inte vetat vart jag skulle ta vägen. Jag menar, någon gång måste man väl få det bra och få ha hittat det man söker utan att bli sårad? Eller? T.o.m jag???
Jag är så otroligt kär!
Dags för mig att försöka sova!
Natti natt... och Mathias, jag gillar dig ;)
När jag var på toaletten på jobbet idag läste jag lappen som hänger uppe som handlar om svininfluensan. Där stod det att symtomen för denna influensa var torr-hosta, snuva, ont i kroppen, huvudvärk och feber. Om man nu har 4 av 5 av dessa saker... hur fan ska man veta om det är svininfluensa eller bara ännu en vanlig influensa man åker på? Som om inte dessa saker passar in på NÅGON annan influensa? Näää... dumheter tycker jag... de där lapparna har jag en känsla av skrämmer folk i onödan...
Mitt högerben värker ännu en kväll så jag bara känner för att kapa av det, kasta det utför ett stup, köra över det med en långtradare, hoppa på det och slutligen mala ner det...
Jag är på bra humör, hur kan ni tro något annat?
Fick även ett besked som senare visade sig vara falskt... eller... ja, det var nog menat som ett skämt. Men när jag fick beskedet fick jag lite ont i magen. Ingen diskussion jag vill påbörja igen kände jag och trodde att där sprack slutligen den bild som jag trodde hade varit perfekt...
Något jag lovat mig själv att luska ut från början... och nu trodde jag att jag återigen hade blivit lurad av en massa ord som inte betyder något och som vrids och vänds efter vilken dag det är. TUR var fallet inte sådant. Vet inte vad jag hade gjort då... :( Eller, jo, det vet jag. Jag hade satt mig ner och gråtit och inte vetat vart jag skulle ta vägen. Jag menar, någon gång måste man väl få det bra och få ha hittat det man söker utan att bli sårad? Eller? T.o.m jag???
Jag är så otroligt kär!
Dags för mig att försöka sova!
Natti natt... och Mathias, jag gillar dig ;)
Ja, må vi leva... om ett tag...
Jaha... nu närmar det sig Mathias 30-årsdag...
ja, egentligen fyller jag 27 år om 6 dagar... men 27 år är ingen speciell siffra att prata om. Och till mig själv kan jag inte köpa någon present och mysa av när någon öppnar den :)
Men det ska jag göra till Mathias. Och jag vet precis vad han ska få. Kan ju tyvärr inget säga här... den enda som vet är Anna och hon har TOTAL tystnadsplikt... ANNA!!!!! ;)
Så idag satt jag på jobbet och klurade och funderade lite och letade den perfekta sådana presenten...men allt kommer lösa sig till det bästa :D Självklart :D
Jag hoppas verkligen att han kommer tycka om presenten! Man vet ju aldrig om sånt där... är ju inte precis så att man säger till om man INTE skulle tycka om den. Nej, man håller god min, ler ett fånigt leende och säger tack. Så, jag hoppas att han, allra innersta inne, kommer bli hjärtligt glad för sin present från mig :)
Det där fåniga leendet har nog visat sig på mina läppar några ggr när mormor har kommit med sina julklappar och presenter. Självklart uppskattar man tanken och gesten... men ibland har hon inte riktigt tänkt på vilken ålder man var i. När man sedan flyttade hemifrån fick man porslin och liknande och det var sånt man alltid behövde och glatt tog emot.
Nu för tiden kommer bara mormor på besök och grattar när man fyller jämnt. Så... om 3 år för min del då :) I år är hon dock bjuden på kaffe och kaka och det ska bli trevligt att få träffa lilla mormor :)
Något jag uppskattar mest vad gäller presenter är när personen i fråga har lagt ner en tanke bakom... då kvittar det vad det är för konstigt, tråkigt eller fult. För man ser att det är en tanke och tanken kan göra en människa riktigt riktigt glad :)
Ja, just det... jag har även en tanke på en liten sak som Niklas ska få... men även det är hemligt...
Nähä... nu ska jag göra ärtsoppa för nu är snart Mathias på ingång...
Kram på er mina vänner :)
ja, egentligen fyller jag 27 år om 6 dagar... men 27 år är ingen speciell siffra att prata om. Och till mig själv kan jag inte köpa någon present och mysa av när någon öppnar den :)
Men det ska jag göra till Mathias. Och jag vet precis vad han ska få. Kan ju tyvärr inget säga här... den enda som vet är Anna och hon har TOTAL tystnadsplikt... ANNA!!!!! ;)
Så idag satt jag på jobbet och klurade och funderade lite och letade den perfekta sådana presenten...men allt kommer lösa sig till det bästa :D Självklart :D
Jag hoppas verkligen att han kommer tycka om presenten! Man vet ju aldrig om sånt där... är ju inte precis så att man säger till om man INTE skulle tycka om den. Nej, man håller god min, ler ett fånigt leende och säger tack. Så, jag hoppas att han, allra innersta inne, kommer bli hjärtligt glad för sin present från mig :)
Det där fåniga leendet har nog visat sig på mina läppar några ggr när mormor har kommit med sina julklappar och presenter. Självklart uppskattar man tanken och gesten... men ibland har hon inte riktigt tänkt på vilken ålder man var i. När man sedan flyttade hemifrån fick man porslin och liknande och det var sånt man alltid behövde och glatt tog emot.
Nu för tiden kommer bara mormor på besök och grattar när man fyller jämnt. Så... om 3 år för min del då :) I år är hon dock bjuden på kaffe och kaka och det ska bli trevligt att få träffa lilla mormor :)
Något jag uppskattar mest vad gäller presenter är när personen i fråga har lagt ner en tanke bakom... då kvittar det vad det är för konstigt, tråkigt eller fult. För man ser att det är en tanke och tanken kan göra en människa riktigt riktigt glad :)
Ja, just det... jag har även en tanke på en liten sak som Niklas ska få... men även det är hemligt...
Nähä... nu ska jag göra ärtsoppa för nu är snart Mathias på ingång...
Kram på er mina vänner :)
